Bloggtorka, vårtecken och ateljén invigd

 

 

 

 

Jag har haft flera veckor av sorg och oro av olika anledningar, kanske återkommer till det vid något senare tillfälle. Men där har det nya ateljélivet varit en ventil och styrka. Även om vi inte hunnit vara där så ofta så har vi verkligen boat in oss och peppat varandra. Jag letar fortfarande efter någon sorts nytt uttryck. Känner mig mest trygg med tecknandet. Maria har också suttit och tecknat och målat lite akvarell. Lena har jobbat mest vid symaskinen och med pastellkritorna. I fredags hade vi bjudit in till invigning med vin och tilltugg. Det var mycket lyckat. Återkommer kanske med bilder därifrån om jag lyckas kicka igång skrivandet igen.

 

Jag hade funderat ett tag på att vi borde ha ett namn på ateljén. Det är väl ehe, ehe, inte för inte man ibland drömt om en alternativ karriär som copywriter. Så en dag när ett par av oss, plus en annan vän suttit och delat med oss av sådant som tynger och ororar och gråtit och tröstat, så kom jag på att vi skulle kunna heta Ateljé Terapi. Men det lät lite för pretantiöst och patetiskt. Men Terra, som i jord, som i vilka vi är och vad vi grundar i, vår kärna, och samtidigt färgen terrakotta och som någon sa på invigningen terra som på slang som i att testa . Maria och Lena var på och Maria fixade en terrakottafärgad skylt till dörren. Vi är stolta över detta, det känns bra och utmanande. Konstnären Ai Weiwei säger i en film jag brukar visa att: Livet blir mer intressant om man anstränger sig. Och ja, det är en liten ansträngning att lyfta blicken från mobilen och häcken ur tv-soffan och göra något kreativt men det är så jäkla värt. Precis som det är terapi att börja springa nu när skidspåren börjar tina bort. Jag märker nu när jag skriver att även det är roligt och helande, glömmer tiden. Någon av er som har förslag på ämnen?