Mamma Medias Müsli



Hej på er, särskilt sköna Marja, som befinner sig i Norge! Här kommer receptet i all hast. Jag ska göra müsli nu i helgen och äta, och njuta eftér fjorton kolhydratfria dagar. Jag känner mig så renad....och så hungrig och sugen.

Kreativ kommunikation för Amnesty


Här en halvkarikatyr av Peter Viksten från byrån 200% 


Hur ska man göra för att elever och kanske personal på Midgårdsskolan ska bli, eller vilja bli medlemmar i Amnesty International?
I måndags var Peter Viksten från byrån 200% här på skolan och gästföreläste för våra elever i kursen estetisk kommunikation. Han är grymt cool, ödmjuk och kreativ. Det är säkert fjärde eller femte gången vi har honom som föreläsare. Läs mer om honom och hans föreläsningar här. Våra elever får del av samma kunskap som en del elever på Forsbergs, Berghs School of communication och Beckmans får. Denna gång är det upptakten till en uppgift som eleverna ska göra. De ska göra en kampanj för att fler ungdomar på Midgårdsskolan ska bli, eller vilja bli medlemmar i Amnesty. Jag har skrivit om Amnesty tidigare i ett upprört inlägg om dödsstraff här.

För mig tog det ungefär tio år från det att jag visste att organsiationen fanns, tills jag faktiskt blev betalande medlem för kanske 20 år sedan. För mig handlade det mycket om att jag ville vara en sån person som är med och försöker påverka. Jag vill vara god och solidarisk. Grunden till det är bland annat Hasse och Tages engagemang i organisationen, min fascination för filmer och böcker som handlade om solidaritet och folkens kamp i länder med diktatur och min uppväxt i ett demonstrerande, solidariskt Umeå. Hur ska våra elever med hjälp av estetisk kommunikation nå ut med budskapet?

Rosbilderna är från en tidigare Amnestykampanj mot könsstympning som jag tycker är väldigt stark. Rosorna får stå som en metafor för kvinnans könsorgan och vid en första anblick ser vi bara extrema närbilder på väldigt vackra rosor. Men någon har gjort våld på det vackra, unika som naturen har skapat. Det är något som är fel, väldigt fel, och vi bjuds in att vara med och hjälpa till, så att det inte händer igen och igen och igen. Man använder sig helt klart av estetisk kommunikation för att dra in oss i problemet och få oss att vilja göra något åt det.





Det blir spännande att ta del av elevernas redovisningar så småningom.

Bondens sista, och Bildmuseets sista vernissage på Gammlia

Krispig söndag i september. Hög, blå himmel och varmt och soligt. Jag är ren som en nykonfirmerad oskuld, ren i kropp och själ, efter drygt en vecka med min reningskur. Mer om den senare, jag har skrivit ett inlägg tidigare som delvis handlar om det här. Inga mejerivaror, inga kolhydrater och absolut INGEN ALKOHOL!

Morgonpigg och energisk såväl lördag som söndagmorgon. Bondens egen marknad för sista gången det här året. Mamma och jag ses tidigt, och handlar dill, morötter och prydnadspumpor. Fast de stora, enormt vackra ljusgröna pumporna är visst helt gudomligt goda att rosta, efter att de legat och varit en prydnad för hemmet ända fram tills det är dags för julpyntet. Grymt skön stämning på stan och härligt snack bland marknadsstånden.



I Broparken är det ett event med tävlande matlag som ska komponera mat utifrån de råvaror som säljs på marknaden. Jag träffar bland annat Jonny och Mikke från Pondus som är med och tävlar. Hoppas det står något om det i tidningen i morgon. Mamma träffar Ella Nilsson, en av ambassadörerna för norrländskt och närproducerat. Hon är VD för Svensk köttinformation och hon var TV-kock innan begreppet var uppfunnet.



Idag, söndag, har mamma och jag varit och jagat trattkantareller, riktigt framgångsrikt faktiskt. Vi var ute skogen redan vid niotiden. Tänk vad man hinner med...
Men sedan var det dags för lite kultur. Bildmuseets sista vernissage på Gammlia inviger en affischutställning med massor av affischer från de 30 årens utställningar, samt en stor separatutställning med Tracey Rose som heter Waiting for God.  Katarina Pierre, som är museichef hälsar här välkommen framför en vägg full med affischer.



Vi ska nog försöka ta dit våra elever i kursen Estetisk kommunikation.

På vernissagen träffar jag två gamla medielever. På stan, igår, åtminstone en, Jonny Rönnblom från Pondus. Ja Mikke, Ponduskollegan är pappa till en gammal medielev. Fattar ni att jag har undervisat alla ungdomar som gått det kommunala medieprogrammet i Umeå. ALLA! Åtminstone i kurserna Mediekunskap och Mediekommunikation A. En del även i Medieproduktion, Mediekommunikation B, Filmkunskap och Projektarbete. Visst är det med rätta jag kallar mig för MammaMedia?

I morgon blir det propaganda med MP2A. Sov Gott. Jag ska bara avsluta med tranbärsdryck med psylliumfrö. Mmmmmmmmm