Ålder är inte bara en siffra

Kvinna född 19:e maj 1959 
 
Jag tänker ofta, flera gånger varje dag, på min och andras ålder. Jag jämför mig, funderar på hur länge jag ska få leva och funderar mycket på hur gamla andra är. Skamligt nog funderar jag också ofta på hur gammal jag respektive andra SER UT ATT VARA. Det är tecken på ett omoget och felaktigt sätt att se på både sig själv och andra. Att vara fast i idealiserandet av ungdom och ungdomligt utseende. Så ytligt och neurotiskt- en gyllene kassako för modets nycker och högteknologiska hudvårdsprodukter. Å andra sidan försvarar jag mig själv med; att jag är road av färg, form, kläder, design och ja, YTA. Och jag erkänner att jag applicerar denna fascination även på min egen kropp och ansikte och min egen smakdomare, indoktrinerad av tusentals modemagasinsbilder, filmer och andra medieutbud, säger att ungt och slätt är vackrare än grått, slappt och skrynkligt.
 
Nu när jag är 62 år har även en ny dimension infunnit sig, nämligen att ens yrkesverksamma liv är på upploppet. September 2024 beräknar jag att bli högtidligt avtackad på en arbetsplatsträff på Midgårdsskolan. Få blommor, kanske ett litet tal. Stå därframme och skruva på mig och känna mig GAMMAL. Eller kanske bara kittlande FRI. Jag vet inte. Men jag tänker mycket på det. Och när jag tänkt i cirklar en stund landar jag oftast i : Bara jag får vara frisk, och maken och barnen och barnbarnen.