Knäckebrödsmannen och Lucky Star Fairytale


Josef och Stina redovisar

Denna grupp gjorde succé med sin knäckebrödsman och sina fantastiska annonser. De hade också en film och en förpackning som tydligt kopplade till övriga delar. Det var utmanande, engagerande, och snyggt genomfört. Upprepning med variation är en kombination av begrepp som är bra för kampanjenheter.

I fredags var också Kicki Fagerlund i Midgårdsskolans filmsal för att köra en testföreställning av sin The Lucky Star Fairytale. Det var en fantastisk berättelse om avundsjuka, att våga och få kraft att leva ut sina drömmar, att inte ge upp och att våga ta hjälp av omgivningen. Denna föreställning borde vara obligatorisk på schemat på Umeås högstadie- ch gymnasieskolor. Kicki varvar sitt sagoberättande med att hon spelar och sjunger sin egen  musik.
Hon har tagit hjälp av Mia Westin som är framställningskonsult för att göra en berättelse av sina erfarenheter.



Här en lite darrig blyertsskiss av Kicki vid elpianot.



Den här gjordes tidigare i år då Kicki uppträdde på Utbildningsmässan på Nolia.

Bilder från annalkande deadline


Cecilia Fjellström får hjälp av Anita

I torsdags var det deadline för ettornas reklamkampanj. Spraylimsångan  låg tät i korridoren. Montera rätt, rakt och rent står det i PM:et för uppgiften. Många glömmer det och det första intrycket av redovisningen och resultatet blir sämre. I denna sal övervakas eleverna både av de reella lärarna och de fina porträtt av oss som eleverna gjorde i fjol.






 

Sandra, Anita on the wall, Cecilia och Anita IRL 

Kamerabatteriet dog nu så jag får lägga in bilder från redovisningen i morgon. Nu ska vi gå ut och ta en liten kvällspromenad. Se hur långt liljekonvaljerna har kommit och bara lukta på våren i skogen.

Fredag Ettorna har redovisat sina reklamka...

Fredag Ettorna har redovisat sina reklamkampanjer idag. Det gick ganska bra. Men många har haft det tufft med sina grupper. Det är tufft att lära sig att ta ansvar. Kicki Fagerlund har provkört sin föreställning Lucky star fairytail, på skolan. Bilder kommer. Vår Klara har klarat uppkörningen idag, så vi ska fira med middag på lottas.

Från kaos till kalas



44 avgångselever på Midgårdsskolans Medieprogram har ställt till med Kalas. Det är namnet på deras slututställning. Det är det sista samarbetsprojektet de gör hos oss. Vi förväntar oss att de ska vara ganska självgående och ha ett eget driv vid det här laget. Men det är naturligtvis en tuff uppgift med många viljor och oviljor inblandade. En del är råtaggade och jobbar stenhårt för ett gemensamt mål. En del är i Turkiet medan andra pluggar som galningar för att klara sina gymnasiebetyg.


Viktoria, Johanna och Cornelia är redo för kalasvernissage

17.00 öppnar utställningen. Alla ballonger är uppblåsta, serpentiner slingrar sig runt ledstänger och alla MP-elever har partyhattar. Fikat är framdukat, fiskdammen riggad och som genom ett under är varje elevs individuella "monter" klar. WOW, vilket kalas!


Här står publiken och lyssnar på när Cornelia håller ett invigningstal som vernissagegruppen har skrivit tillsammans.



Utställningen är i skolans skywalk. Där är det varmt och trångt. Men många passerar så det blir många som tar del av utställningen.



Här har vi Emelie, Agnes, Sandra och Greta framför fiskdammen.



Här är Gilma med dubbel uppsättning partyfeeling.



Blommor och folkets jubel till våra treor!
Dessa vackra pioner fick jag av Anita i fredags.

Den nittonde maj


Per, min man och Klara min yngsta dotter uppvaktar mig på sängen. Per har köpt en skitfin röd klänning. Klara ger mig en lime som ett löfte om något som ska komma senare från barnen.

Iväg till jobb och arbetslagsmöte. Drar iväg en sväng till stan efter jobbet för att uträtta lite ärenden. Parkerar mitt i city där det är dyrt och parkeringsvakterna är på hugget. Men jag har bra koll på tiden. Sedan min tid i Göteborg har jag någon form av parkeringsböterångest. Jag tänker att jag hinner ändå in till Telia för lite hjälp med mobilen. Men som jag har skrivit tidigare så är de ju så väldigt hjälpsamma där...
- Ja, du kan ju se till att uppdatera med hjälp av det här och det där programmet...åså kan vi fixa det här...och vänta bara så ska jag hjälpa dig med det här...

Jag inser att det är väldigt knappt om tid när jag närmar mig parkeringen...

-Det går inte! Det får inte hända, ropar jag på långt håll, desperat. Mannen tittar på mig lite uppgivet och blänger på pennan, som han tydligen har något problem med.
-Du har tur på två sätt, säger han, lite trött.
Delvis så har han skrivit fel registreringsnummer och dels är det något annat tekniskt som jag inte förstår eller hör för jag är så stressad och uppriven.
Sedan tittar han lite vänligt på mig och frågar om jag inte känner igen honom. Jo visst, säger jag men hmmm varifrån...desperat letar jag efter något smart att säga. Vill säga rätt så att han fattar rätt beslut. Kanske är vi jämngamla och har gått på Dragonskolan? Jojomensan, ett år äldre är han och visst gick han på Draggen.
-Så nu kan man säga att jag har givit dig 350 kronor i födelsedagspresent!
En bamsekram fick han ta emot och jag var så stressad så att jag höll på att köra mot enkelriktad på vägen därifrån.

På kvällen springer jag Blodomloppet, tio kilometer. Jag är inte riktigt tränad för det, men tjurar på hela vägen. Hinner inte stretcha för jag måste ner till puben och få en afterrun. Jag kör en snabb dusch. Tvättar inte ansiktet för jag var rätt snyggt sminkad och det tar tid. Cyklar ner till Lottas med stelt, salt men snyggt smink. Blir födelsedagsbjuden på en öl och ett glas vin.

När jag cyklar hem hällregnar det. Luften är full av hägg och björklövsdoft. Jag vaknar mitt i natten och måste gå på toa. Benen känns som betongblock och mitt i nigrörelsen ner mot toaletten fungerar inte musklerna alls. DUNS!
Jag kan knappt gå dagen efter. Men jag är ändå skitnöjd