Krigets första offer är sanningen

Hesidesannons i Politiken, som är en så kallad broadsheet, alltså det stora format som DN och SvD var i tidigare. Den var införd 1 maj 2008 eller 2009. Jag har letat efter vilka datum Lena Sundström befann sig i Köpenhamn. Boken kom i alla fall 2009.




Texten till annonsen lyder undantaget mina missar med de danska tecknen:

Underkastelse. Det islamiske hovedtörklede er symbolet på kvindens underkastelse. Islamisterne bruger det som ett staerkt och tydeligt tegn på troens dominans över både mand och kvinde, muslimer og ikke-muslimer. Det drejer sig ikke om ”30 gram stof”! Det drejer sig om tyranni og underkastelse. Ett flertal i Folketinget vil acceptere det i folketingsalen. Og domstolsstyrelsen har besluttet, at du som borger skal acceptere , at du i retten möter en dommer inhyllet i tyranniets slör. Stop det. Nu!

Jag vet inte riktigt vad rubriken betyder. Någon som kan hjälpa mig?

Jag kan inte säga att jag är någon förespråkare för slöja. Och absolut inte för burka eller nikab. Som gammal friluftsfrämjare och feminist så får jag inte det hela att gå ihop. Som kvinna ska jag ha samma möjlighet att hoppa över staket, springa fort, bada, simma, dyka, sola, cykla och åka skidor. Jag vill inte misstro männen. Att de inte ska klara av att se mitt hår, min hud, mitt ansiket, min kropp i rörelse utan att behöva tänka sex.  MEN man får inte göra som i annonsen ovan, för att hetsa mot en religion eller en folkgrupp. Ändamålet helgar medlen hävdar de skenheliga. Krigets första offer är sanningen, är en annan känd devis. Nu är det dags att göra helg. Adventshelg.

Jag är pirrig för onsdag 8 december. Då ska jag visa bilder på Pecha Kucha i Pub Freja. 20 bilder, 20 sekunder. Återkommer om det. Mmmmmmm

Affischen kanske klar, men vem har tagit Sverige?

Jag har läst klart boken om danskarna och främlingsfientligheten, Världens lyckligaste folk, av Lena Sundström. En bok om Danmark efter att Dansk Folkeparti fått rollen som vågmästare i den danska politiken. Författaren har bott i Köpenhamn under en period. Hon har träffat och intrevjuat politiker, journalister, vanligt folk och folk som har röstat på Dansk Folkeparti. 

I boken redogör författaren för hur en del danskar tycker att det riktiga Danmark har tagits ifrån dem. De som tidigare var stolta över sitt frimodiga, öppna och toleranta folk. De som inte längre vill tala om att de kommer från Danmark när de är ute och reser. Ett land där ett nationalistiskt parti bedriver en så nationalistisk politik så att delar av folket inte längre vill bli förknippade med sin nation. Ett land där det blivit accepterat att säga rena svinerier om de så kallade främmande, så som att de ynglar av sig som råttor.
Dansk Folkeparti har bland annat gått ut med  tidningsannonser för att protestera mot ett beslut som tagits i Domstolsstryrelsen, att kvinnliga domare ska få bära slöja i sitt yrkesutövande. Man har dock valt att porträttera en kvinna med burka, och inte en kvinna med slöja. I en intervju med Pia Kjearsgaard frågar reportern om de inte tycker att det är vilseledande då det aldrig varit tal om att domare skulle få bära burka. Hon svarar utan vidare undanflykter att det helt enkelt verkar starkare med en burka. 
-Det säger sig själv.
Jag ska scanna bilden och lägga in den imorgon. I Danmark tycker en del att Dansk Folkeparti har tagit Danmark i från dem.
Här nedan är en affisch från Sveriges eget främlingsfientliga parti. En bild som påminner om Astrid Lindgrens sagovärld. Ett gammalt Sverige innan miljonprogram och inlånad arbetskraft från Jugoslavien och Italien för uppbyggnad av vår välfärd. Eller ett alternativt Sverige för dem som har råd med stuga på landet. Vi ser många nedärvda, kollektiva symboler; den slingrande grusvägen, gärdsgårdar, skog och sjö i midsommartid. En pojke, aktiv och fokuserad på det kommande fisket och vägen de färdas på. En flicka som fokuserar på pojken, och som bär blommor och förmodligen den picknick de ska avnjuta. Blonda och ljushylta är de båda. Vem är det som hotar
deras patrialkala samhälle? Vem har tagit Sverige ifrån dem? Om man bortser från kläder och utrustning så skulle bilden kunna stå som representant för det Sverige som över en miljon människor lämnade när de utvandrade till Amerika mellan 1850-1930-talet. Dessa våra nybyggarhjältar. Jag antar att Sverigedemokraterna har en annan syn på de invandrarna.

 

 


Jag kommer i alla fall väl ihåg min känsla på COOP Forum, dagen efter valet. Jag var där bland gurkor, auberginer, lök, potatis och knäckebröd. Jag var där och trängdes med invandrare från Eritrea, Somalia, Chile, Mexiko, Finland, Kina och Indien. Jag skämdes. Jag skämdes över vårt land som blivit kallare och trängre.

Advent står för att vi väntar, att vi förväntar oss något gott, något stort, något vänligt. Med den känslan, en förväntan om bättre tider, ska vi sjunga på vår konsert. Kom gärna dit! Mmmmmmmm

Snart är det advent




Jag borde och jag borde och jag borde, göra det och det och det, och inte det jag gör. Jag borde förbereda en föreläsning och övningar i projektmetodik. Men här sitter jag och jobbar med en affisch för Vuxna Rösters adventskonsert. Jag får hjälp av grafisk designkonsulten, min kära kollega, Anita. Underlaget fick göras snabbt i vår verkstad med lite guld- och silkespapper. Jag fick en känsla av 70-tal och gillestuga. Färgerna blev apfula i utskriften så jag måste nog jobba lite till. Men jag hinner göra lite reklam för kommande evenemang här i bloggen innan affischen är klar för tryck.
Arghhhhhhh, det funkar INTE! Kan man inte ladda upp eller ner Indesignfiler? Eller pdf:er? Måste det alltid ta stopp? Nu har jag säker 717 affischutkast i cyberrymden, men INTE här, där de ska vara. ANITA!!!!!!!!! Hon har gått hem....
Jag lyckades iallafall få in grundbilden utan text,ha,ha!

Adventskonsert med Vuxna Röster. Lördag 18 december. 15.00. Mariakyrkan medmeraoch välkomnaochalltdetdärsommanskahamednumåstejagnoggemigmmmmmmmmmmmmmm