Bloggpaus för badsommar


Bettnässand, min barndoms strand tillhör fortfarande de absoluta favoriterna

Det är en riktig värmebölja vi välsignats med, en del pustar och lider, särklilt de stackare som måste arbeta i dåligt ventilerade lokaler, och de gamla som har svårt att få svalka. Själv njuter jag som aldrig förr. Jag har sand i alla mina fickor, blöta badkläder på tork och en ständig doft av solskyddsfaktor. Kylväska och picknickkorg fylls på varje morgon och badkläderna ska alltid med. Alla utomhusmåltider måste avnjutas i skuggan, istället för tvärtom under vanliga svenska somrar då man vill sitta där det är som varmast.
 


Finaste badbruden som lärt oss njuta av hav och sjö
 



Mamma och Roland njuter av den ljuvliga badsommaren och går helst till den strand vi kallar Lillstranden, som ligger söder om Bettnässand

 
 
För en kort padpaus med en kopp kaffe på eftermiddagen så passar Piparbölesjön bra, bara man hittar dit, inte helt lätt, men vattnet är som sammet och rent och klart
 
 
 

Med göteborgsbesök tyckte vi att det passade att åka till Mårdseleforsarna vid Vindleälven


 
...och badet i denna Mårdeseleforslagun ligger nog på topp tio över sommarens bad


 
Se en så gudomlig badplats!
 


 
Jag är som lyckligast när man kan bada, tur att jag har en badglad man


 
Sen kväll vid Skaten och fest med vänner. Klart vi badar!

Vi tänker oss att skriva ett kontrakt och ta i hand på att vi bestämmer att det ska få vara så här minst två veckor varje år. Det gör oss svenskar så gott, vi behöver detta, som de källarpotatisar vi annars är. Man ser på folk hur de rör sig annorlunda och alla verkar vara lyckliga. Huden blir tjockare och brunare, den fylls också ut av vällevnad tror jag, glass, vin, öl, pickning, långa frukostar och middagar med grillat och därtill hörande såser.
 
 
Efter bad och efterrätt blir det boule på stranden fram till halv elva och vi går fortfarande i klänning och shorts, och barfota

 
Jag har tagit paus från bloggande, tecknande och allt vad datorer och dokumenterande heter (ja lite instagrammande blir det ju förstås). Jag bara försöker samla dessa soliga, varma baddagar som ett pärlband av gyllene stunder. Sand överallt och hemmet förfaller och växterna vissnar. Musarmen har nog blivit lite bättre, men för övrigt har jag visst slutat motionera också. Jag simmar bara på i de ljuvliga vatten vi hamnar vid.
 
Någonstans i bakhuvudet och i nyhetsflödet, surrar Israel-Palestina konflikten, läget i Syrien och Iran och jag tänker att det är så fruktansvärt orättvist, livet. Så himla, himla, himla orättvist. Och att jag har det så oförskämt bra.
 
Nu ska picknickkorgen packas igen. Sannas (äldsta dottern) pojkvän Aron kommer med båten från Vasa om en stund och vi ska bege oss till en strand som jag har kallat Lillskaten, som ligger mellan Skaten och Norrmjöle, men igår fick jag veta att den kallas Paprikan.
 
Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne. Kaffe itermos, kallt vatten, melon och kladdiga äggmackor.
 
Tänker att jag borde skriva ett medborgarförslag om att Umeå och alla andra städer borde se till att det fanns gratis badbussar så att alla de barn och ungdomar som inte tar sog ut, de som har det sämst, får komma ut och njuta badliv. Helst borde det kompletteras med gratis simskolor såklart. 

Lågbudget och lyxiga salonger i Milano

Vår Italiensejour börjar lida mor sitt slut när vi gör en tvådagars i Milano. Vi känner av att reskassan blivit hårt belastad av alltför många middagar, spritzar, entreer och överhuvudtaget det det kostar att vara på semester. Men här har Per bokat hotellrum, centralt, två nätter för oss båda för 780 kronor. Det ÄR enkelt, men der är rent, handdukar i fyrdubbel uppsättning och hårtork finnes.




Som kontrast till detta enkla boende tog vi oss igår in i operavärldens högborg, La Scala, där mängder av kända verk haft sin urpremiär. Här har både Jussi och den gudomliga Maria Callas nött scengolvet. 

Vi lyckades köpa biljetter för 10 euro och fick egen sammetsinklädd alkov, i och för sig fick vi vrida på oss och luta oss ut för att se bra, men efter paus fick vi komma in i en annan med superbra läge. Comte d'Oro av Rossini, lustspel i två akter med suveräna sångare och modigt modern scenografi. Största behållningen var kanske att vara i det mytomspunna operahuset från 1778, och att spana in galaklädda eleganta italienare och de vackra salongerna. 

Salongen fotad från första platsen



Efter paus såg vi scenen perfekt






Per fotar från våra platser



Proseccon vi köpte i pausen var dyrare än biljetterna


Applådtack

Även Goethe tecknade i Malcesine



När Goethe var här på sin väg till Rom så tecknade han av denna borg och blev tillfångatagen för man misstänkte att han var spion, inga James Bond-metoder precis, utan han satt bara med penna och papper. Jag blev inte misstänkliggjord när jag gjorde min skiss. Däremot får jag kämpa lite för att få till en teckning om dagen, men jag gillar fortfarande min egen utmaning. Det blir som det blir.

Här, bara ett enkelt stilleben som dessutom blåste omkull ett par gånger.



Ikväll fick det bli middagsbordet, trots att jag sett så mycket fina gamla stadsmiljöer här i Malcesine. Jag hoppas kunna ta mig ner till den gamla stadskärnan med block och penna och jobba med lite perspektiv.

Nu har de flesta gått och lagt sig, det är bara Per och Tomas som är kvar uppe och ser Tyskland spela skiten ur värdlandet Brasilien. Jag ska snart försäka sova i vår vidrigt osköna bäddsoffa. I morgon ska vi åka båt till Limone och Riva Garda.