Estetiskt kommunicerande med kladd och klapp

40 stycken elever i årskurs ett på estetiska programmet, estetik och media. Samtidigt i ett klassrum. Tänk så mycket ångest, nervositet, livsglädje, krav och pirr och redan leda i de kropparna. Först en genomgång. Sedan måla på spännpapper till musik. Byt musik och byt ställe att måla på, om och om igen.





Visst blir det estetiskt tilltalande! Du får bestämma vad det kommunicerar.

Nästa moment presenteras av pedagogen



Välj ut en liten favoritbild ur den stora gruppbilden, klipp ut och montera. Skriv en rubrik.
Nästa del är att skriva en haiku, en japansk diktform som kan se lite olika ut. Denna gång var instruktionerna att skriva tre rader. Fem stavelser i första raden, sju stavelser i andra och slutligen fem stavelser i den sista raden. Någon form av tids-eller årstidsangivelse bör rymmas och något lite överraskande.



Här räknas det stavelser.



Bästa sättet att få rätt antal är att klappa.



Alla sätter upp sina verk och så blir det lite vernissage.



Så himla läckert det blir- det blir poesi.



Vilka bra elever och vilken estetisk komunikation.

Att kommunicera hårdrock för att säga adjö



-Vad kommunicerar mer hårdrock, tiger-, eller ormmönster?
Frågan ställs till nästan alla i arbetslaget. Anita B Johansson, min kollega är typ, noga. Hon skulle göra avtackningskort till två kära kollegor som slutat. Ingela skulle få ett zebramönstrat kort för hon håller på med hästar, men till Leif, som är en litterär hårdrockare, var valet svårare. Hade Anita fått som hon ville så skulle vi nog avbrutit all undervisning för att verkligen gå till botten med kommunikationsfrågan. Några intressanta meningsutbyten hanns dock med. Jag tyckte till exempel att tigermönstret signalerar lite billigare hårdrock, lite mer förpubertalt och snudd på dansband. Ormskinnet kan också få en att associera till Alice Cooper, och det känns ju lite coolare. Allt kommunicerar, brukar vi säga här i vårt arbetsrum och i klassrummet. Korten blev väldigt fina och kommunicerade framförallt kollegial kärlek.



I kortet fanns pengar att handla mat och dryck för på båten Båten som hade sin sista helg för säsongen. Vi blev serverade av vår kära gamla elev Lotta Diehl där.



Karin Boyes dikt I rörelse var inklistrad och lästes högt. 

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Ur diktsamlingen "Härdarna". Karin Boye




Ingela ser lite glad ut



Leif likaså



En till gammal elev, Lisa Almgren Palm dyker upp



Micke fotograferar



Anita B Johansson, the master of graphic design och den som färdigställt korten. Det ser nästan ut som att hon har en plymhatt. Det passar henne bra med glitter och glamour.



Så dyker ännu en gammal elev upp. Sofia är dessutom en gammal kollega som numera jobbar på Plakat som projektledare.

Nä, nu får jag sluta. Imorgon ska vi ha första lektionen i den nya kursen Estetisk kommunikation. Paul och jag har förberett noga med genomgång och material...vi får sse hur det går...

Här hoppas vi skapa estetisk kommunikation.

Final på första skolveckan och film med lokal begåvning

Första skolveckan med elever är nu avklarad. Jag har gått omkring på skolan med öron stora som tekoppar och tjuvlyssnat allt jag kunnat.
-Alltså, fattar ni, att nu är vi Midgårdare?
-Ja, det känns helt otroligt!
-Men tänk då på onsdag, när alla tvåor och treor också kommer.
Sagt av tre ettor i korridoren.

-Alltså alla lärarna ba, prata med oss om ni har nåra problem!
-Ja, å alla ba lämna ut sina telefonnummer!
Sagt av några ettor i kafeterian.

-Men vi fick ju ha värsta lektionen redan idag, första dagen!
-Ja, mina kompisar på Minerva, blev bara uppropade och fick dra sen.
-Ja å nu är klockan redan två å vi ska ha massa typ, kontaktövningar.
Sagt av ett gäng ettor på uppropsdagen.

Skolan är full av nya människor, nya liv och familjer. Det är helt sjukt spännande!

I dagarna har filmen Jag saknar dig, premiär. Gå och se den! Den har fått lite ljum kritik tycker jag, lite medel sådär. Det mesta recencenterna har vänt sig emot är att den är lite dialogtyngd. Själv såg jag filmen på förhandspremiär på Göteborgs filmfestival. Där fick den bland annat pris för Bästa nordiska film. Och ärligt talat, film är bäst på festival. Då får man ofta en introduktion av regissör, producent eller någon på annat sätt involverad. Man kanske får möta skådespelare som berättar något. Det gör att jag tyckte jättemycket om filmen. Men det finns också verkligen en äkta känska av att någon, flickan som mist sin syster, vill berätta något, något som är livsviktigt. En berättelse om den ofattbara smärtan, sorgen och saknaden. Men också om livsglädjen och kraften som kan rymmas i livet självt. Den berättarviljan ursäktar väldigt mycket för mig.


På plats i Göteborg fanns regissören Anders Grönros och huvudrollsinnehavarna Hanna och Erika Midfjäll. En viktig biroll i filmen spelas av Alva From som har gått teaterprogrammet här på Midgårdsskolan. Hon gör det superbra. Biografen Draken var fylld till sista stolen och det snöts och hulkades, och applåderna efteråt var varma. Filmen är baserad på en bok som Peter Pohl har skrivit tillsammans med Kinna Ghiet, vars berättesle detta är, från grunden. Den boken är också helt fantastiskt engagerande.

Igår efter (den nyinförda torsdagsstädningen) blev det soffläge och filmtime. Vi såg Matteo Garrones filmatisering av den modige författaren Roberto Savianos bok Gomorra. Den handlar om hur makt, pengar och förtryck styr i Neapel. Camorran styr och har tagit sig in i så många legala verksamheter att det verkar omöjligt att skilja det ena från det andra. En lång (132 min) men oerhört angelägen film.




Boken har jag inte läst, men jag har hört från dem som läst den att man börjar fundera över både sina konsumtionsvanor och vart man vill resa på semester.

Ja, sanrt tror jag att MammaMedia Återkomsten ska fira ettårsjubileum. Jag funderar på om jag ska jobba vidare med fredagsfräckisar, teckningar, vardagslyx eller om jag ska försöka blir mer intlerkllektue...kan inte ens stava till ordet....intel...Helt ärligt har jag tagit en paus för att slå up ordet i SAOL: Intellektuell. Två L på två ställen. BASTA.

Trevlig helg