Januari - sparsamhet och renhet

 

Det är söndag fjortonde januari. Vi har sovit ut, gjort nyttiga smothies, tagit på oss underställ för att så småningom ta oss ut i skidspåret, lyssnar på P2 och har på oss tofflor. Lägenheten är fortfarande lite golvkall efter den så kallade köldsmockan för en vecka sedan. Minus trettiosju grader noterades i Umeå och ett par dagar senare var det plus fem. Nu är det minus nio. Märkligt. Jag har skrivit om januari tidigare och det är ju inte konstigt, jag har haft bloggen sedan 2009 och har totalt 1072 inlägg, så att jag upprepar mig torde inte vara någon överraskning. En av de texter jag själv är mest nöjd med var Januari - surt men nyttigt från 2011 som på ett bra sätt fångar den här tiden som också brukar benämnas oxveckorna. För många är det tuffa tider när man fått decemberlönen före jul och den ska ha räckt över både jul och nyår och dessutom januari ut. Jag vet att jag inte ska klaga eller på något sätt har anledning MEN jag har haft lite svårt att vänja mig vid åttioprocentslönen och att maken gått i pension. Vi måste se över våra utgifter och förändra vissa saker.

 

Januari är också en månad för sparsamhet, längtan efter nytt, rent och fräscht. Januarinumrena av modemagasinen fylls ofta med variationer av den vita krispiga skjortan. Själv försökte jag plocka fram en sådan från garderoben och hängde snabbt tillbaka den när jag såg hur illa den klädde min blåbleka, torra, fnasiga uppsyn. I vår ambition att ta tillvara all mat och leva sparsamt har vi nästan gått till överdrift i den glädje med vilken vi letar burkar och påsar i frysen och varje gång med tillfredsställelse konstaterar att det är så skönt att tömma ytterligare en burk, kasta ett tomt paket, stekt upp ytterligare ett gäng kantareller från något år långt tillbaka i tiden. Igår tömde maken resterna av hallon/lakritsglass, från i somras, till mig, medan han själv tog vaniljglassen. I ivern att tömma glassbyttan eftersom glassen ändå började anlägga lite skinnig yta fick jag så mycket att jag imorse vaknade med kraftiga hallon/laktritsrapar, men byttan i plaståtervinningen och bättre översikt i frysen. Vi prioriterar sommarstugans ihopplockade variationer av havreris, matvete, quinoa och blandningar av dessa istället för att köpa nytt ris eller ny pasta. Naturligtvis är det så man ska göra men nu gör vi det som en sport, som nästan eskalerar. Mina tankar går ibland till ett avsnitt av, kan det vara Lorry? där en person har skaffat en braskamin och är så himla nöjd över att kunna elda både ved men också brännbara rester. Han blir så besatt att han börjar se sig omkring i hemmet över möjliga eldbara objekt. Flikar av tapeter, trasiga möbler, möbler, trappan, tapetväggen, ja, ni fattar, det spårar ur.

 

Nu har vi också bestämt oss för att ha ett antal vita dagar, ja, det låter nog oerhört löjligt då antalet dagar är satt till TOLV. Detta berättade jag för min vän från andra sidan älven, hon som alltid gillat att sätta mig på plats och ifrågasätta . -Du vet väl att det egentligen INTE är bra? Ja, att om man behöver ha vita dagar är det ett tecken på att man typ är för beroende! Men JA, såklart vet jag det men också att om man är typ beroende eller slentrianmässig alkoholromantiker är det ju i alla fall bra att ta en paus, testa om man har ett sug eller inte och utmana karaktären. Och ja, det är bra att bli ifrågasatt men man vill ju bara ha medhåll. Alkohol har jag såklart också skrivit om tidigare och om hur medierna normaliserar och romantiserar alkoholen i alla sammanhang. Något mer okej har det ändå blivit med alkoholfria alternativ och man behöver inte vara gravid eller chaufför för att välja alkoholfritt. Vi är varken gravida eller chaufförer för det mesta utan njuter gärna av framför allt vin och därför känns det bra att nu njuta middagen med Ginger Joe eller Westerbottens bryggeris Frihet som också är en ingefärsbrygd. Appropå tidningar så skriker kvällstidningarnas löpsedlar i januari också om spartips och tester om alkoholberoende så, ja man är inte ensam om beteende och tillstånd. Men för den som månar om mig och blir orolig så kan jag nog lugna dig. Vi dricker vatten till måltiderna på veckorna om det inte är matlag men det är helgerna, alltså fredag lördag som det handlar om...om det inte är jullov...eller påsklov eller ja, ni fattar.

 

Idag har jag förutom skidtur och bastu tänkt att jag ska göra en Jansons frestelse, utnyttja den girigt inköpta extra burken ansjovis som hamnat längst in i kylskåpet, det brukar bli brist ibland före jul. Så med potatis, gul lök och vi kostar på oss lite grädde, och med rivna morötter till blir det en bra januarimiddag. Det är tolv dagar kvar till den efterlängtade januarilönen och min sport att leva på det som finns utan att ta av sparkapital ska nog gå bra. Värre är det för dem som inte har kunnat spara. 

 

Nä, nu har det hasats runt i skidunderställ tillräckligt länge, nu är det dags att ta sig ut i spåret.