Skrytläge med utsikt

 

Nu tänker jag tamejfan skryta! Jaha, inget ovanligt kanske du tänker som tycker att jag är en självgod exibitionist som lägger ut och publicerar sig och sitt i alla möjliga medier och kanaler. 

 

Men i alla fall. När vi flyttade in här på Skogsbrynet var jag snabb med att vara missnöjd med den lilla balkongen och eftersom jag ogillar skarpt att vara missnöjd utan att försöka påverka så skrev jag omedelbart en motion till styrelsen om önskad utbyggnad av balkongerna, 160 stycken. Lyckligtvis var det en annan som också motionerat i samma sak vilket gjorde att styrelsen tog upp det. Många var oroliga över hur stadsbilden skulle förändras och om det skulle godkännas av diverse instanser. Dessutom skulle alla 160 lägenhetsinnehavare vara överens. Jag hade en tydlig vision över hur det skulle kunna se ut och kände att rent estetiskt skulle det fungera. Men sen allt det andra, tekniskt, ekonomiskt mm. Hur som helst blev jag invald i styrelsen och var med under hela beslutsprocessen. Det hela gick igenom, typ 30 miljoner kronor, alla gav sitt medgivande trots att många hade farhågor. Detta mycket tack vare en suverän styrelse ( där räknar jag inte in mitt deltagande utan hyllar de andras kompetens vad gäller teknik, upphandling och ekonomi).

 

Och nu kan vi sitta på vår suveräna, dubbelt så stora, inglasade balkong och njuta av ett extra rum. Eftersom vi haft ett stort stugprojekt på gång och massa andra större förändringar så har jag dessa dagar fokuserat helt på att inreda balkongen. Fullständig snöat in faktiskt. Jag har jämfört priser på korgstolar, dynor, försökt sälja befintliga stolar, ångrat mig och burit fram och tillbaka. Det är fascinerande att nu i maj se hur oändligt mycket produkter det finns för utomhusliv. Hela svenska folket köper drömmar om att kunna sitta ute, umgås, grilla och dricka rosé oavsett om man har en herrgård eller en liten balkong och oavsett om det blir någon värme eller inte.  Helt chockerande var det också att inse hur mycket en stolsdyna för utomhusbruk kostar i dagsläget. Köpte tio stycken på IKEA för två år sedan, nu är allt dubbelt så dyrt.

 

Jag köpte två korgstolar med tillhörnande dyna och fotpall på K-Rauta för 1780 kr styck. Behöll stolarna jag tänkt sälja men köpte dynor i samma färg som de som korgstolarna hade. Så jag åkte omkring till alla möjliga ställen med delvis urspungsdynan som har rätt storlek för stolarna och delvis en av dynorna till korgstolen för att få både mått och färgnyans rätt. Till slut hittade jag det jag sökte på Plantagen och eftersom jag jagat så länge och hunnit vänja mig vid de hiskeliga priserna så var jag beredd att acceptera att köpa två dynor a 299 kronor styck och få tre på köptet trots att jag ju för tusan bara behövde två. Döm om min förvåning när slutnotan blev 299 kronor totalt. Jag är så himla nöjd och glad över detta. Detta lilla projekt så pyttigt i det stora hela med folk på flykt, krig och allt men min nöjdhet är monumental. Och jag sitter här och ser ut över staden och tänker att ; kan man vara glad över det lilla så har man mycket att vara glad över. Låter inte detta också så jäkla skrytigt och präktigt? Jo, okej, men det är också sant, samt att man inte ska knyta näven i byxfickan och klaga utan i allafall försöka förändra läget. Och då kommer vi kanske ändå in på de lite större sakerna som SD, misogynin och kampen för att för fucking make Sweden great again.