Medienätverk Norr

Ruggiga fåglar på den gamla slottmuren i Vilnius i gråruggig november
 

Vi i Medienätverk Norr har haft nätverksträff torsdag och fredag. Gästerna åkte hem alldeles för en stund sedan, det är kallt och lite ruggigt och trots  min goa yllekofta känner jag mig hurven och ruggig som kråkorna på bilden här ovan. Lite sliten kan man känna sig efter värdskapet och över att försöka hålla ut lika länge som Gävleborna. 
 
Vi har haft två bra och givande dagar och jag tänker återkomma till det längre fram. Nu tar jag helg!

Kulturväven invigs idag, faktiskt!

 
I onsdags var det programsläpp för UEFF Umeå Europeiska filmfestival, då spelade Årets Ninja. Jag testade min nya LAMY- penna som jag skickat efter från Cult pens. Jag hade en tidigare men den tappade jag bort med hela pennfacket, tror jag, när jag var i Vilnius.
 
Kanske var det när jag var på restaurangen till höger i bild, och åt chicken Kiev, som pennfacket försvann
 

Jag tycker att det är jättespännande med Väven, jag är kanske naivt positiv. Jag lyssnar lite avståndstagande på alla skeptiker som liknar bygget vid en havererad finlandsfärja, de konspirerar om sprickor i glas och betong och jämför siffror i budgetar som jag inte förstår. Det är så lätt att jämföra fel siffror med fel siffror för att föra fram sina åsikter och sin skepsis.
 
För mig är tecknandet en viktig del av mitt kulturskapande men jag har varit lite lat på sista tiden, det kan hänga ihop med att jag har ett nytt skissblock. Det är så tomt och rent och oskuldsfullt från början så vad man är gör så känns det som att man solkar ner det. Att det ofta är med öl- eller vinglas på mina bilder hänger ihop med att det är då man sitter still en stund. Det kan vara kaffekoppar också.
 
Nu ska jag cykla ner till Kulturväven och få en visning av arkitekten och ansvarige byggnadsingenjören. Sedan ska jag upp till P4 Västerbotten och vara fredagsgäst tillsammans med Erold, på lina från Storuman. 
 
Vad det gäller invigning eller inte, så ser jag det som att det är invigning av de kommunala delarna av Väven. De kommersiella delarna kanske invigs senare.
 
Trevlig helg!

Mensvåt dröm...

Clara Henry, populär vlogger numera sponsrad av Always
 
...eller man lär så länge man har elever.
Johan LundkvistFilm i Västerbotten frågade mig om jag kunde ta reda på vem våra ungdomar skulle vilja se som presentatör och konferencier på VAFF, Västerbottens amatörfilmfestival, som går av stapeln den 6 december på Kulturväven här i Umeå. Eleverna har lämnat in massor med förslag och nyfiken som jag är hamnar jag i bloggosfären för att kolla upp vilka som är populära just nu och vad de kommunicerar. Videologgarna är populära och det är naturligtvis marknadsförarnas våta dröm att de med sitt personliga tilltal och det förtroende de har hos sina följare, ska prata gott om deras varumärken och produkter. Intressant är också att föreställa sig det jobb som trendspanare har för att hitta de rätta representanterna för att sedan övertyga dem om att "sälja sig" som man sa på min tid.
 
Clara Henry har, bland mycket annat mediacreddigt, blivit utsett till Årets Vlogger 2013, bloggat för Vecko-Revyn och Devote och fick hålla i Melodifestivalens webbsatsning Uppsnack i våras. Hon har över 250 000 följare på sin egen Youtubekanal där hon bland annat har haft åtminstone sex inslag som har handlat om mens på ett skönt och personligt sätt. Snacka om guldavtal för Always, vad än de betalar. Här är länken till aktuell film I will Always love you.
 
Naturligtvis tycker jag att det är positivt med "tala om mens trenden" som kanske allra starkast illustreras av kaxiga Liv Strömkvist och Nina Hemmingson som i sina serier lyfter fram tabun, problematiserar, roar och oroar. Eftersom reklamen är med och påverkar hur vi ser på oss själva och samhället så är det också bra att den för fram en sundare syn. Men headhuntandet på kommunikatörer som säljer sig är också lite lurigt och något att hålla ögonen på. Det är viktigt att vara medveten om sitt varumärke även som bloggare och vloggare. Var går gränsen för trovärdigheten?  
 
Andra förslag på så kallade Key note speakers eller lockande hedline-person för VAFF är Molly Sanden, Happy Jankell, Cleo, Emil Beer, Joel Kinnaman, Daniel Adams Ray och Angelica Blick. Här har jag ytterligare namn och bloggar att känna in för att vara lite uppdaterad i den ungdomliga populärkulturen.
 
 

Sjukt lättimpad...

Stilikonen Uma Thurman hos Skavlan i lördags
 
 
Att vi ständigt ska få nya köpimpulser är liksom basen för dagens konsumtionssamhälle, det är väl det alla helger och speciella dagar är till för; Allhelgona, Fars dag, Alla hjärtans, alla är de dagar som kan användas som anledning till att köpa allt från maskeraddräkter, skiftnycklar, tändstickor, ljus, läskedryck i treliters förpackningar,  hygienartiklar med maskulina logotyper och diamanter. Men köpimpulser kan komma från andra medier än ren reklam.
 
I fredags hade vi en brorson på besök med översovning, vi skulle äta ihop, medan vi vuxna skulle se något viktigt program skulle brorsonen spela dataspel, sedan skulle vi se film på Netflix tillsammans. Men nätverket var helt okontaktbart hela kvällen, vi var utan uppkoppling, inget internet!!! Brorsonen fick se Dobedoo OCH Skavlan sedan blev det skogspromenad med pannlampa. Ovanlig kväll för en tolvåring.
 
Men till saken, om hur lättimponerad jag är. Uma Thurman var Skavlands första gäst och hon är lång, därför identifierar jag mig med henne trots att det är mycket annat som inte är särskilt likt...Hon, som är LÅNG, hade sjukt snygga svarta mockapumps, en svart långärmad skjorta och svarta halvkorta byxor och hon var så SJUUUUUKT snygg och elegant och jag blev så påverkad. Det var snudd på att jag drog iväg till skoaffären på lördag förmiddag för att leta svarta mockapumps. Men fram ur garderoben kom en svart skjorta och de svarta halvhöga stövlarna jag köpte i Vilnius fick duga, byxorna som redan fanns och var grå fick vara istället för Umas snygga svarta. Så idag har jag gått omkring och känt mig lite, lite, litegrann som Uma Thurman...tills jag råkat på min spegelbild.
 
Det är intressant med kroppen och hur man identifierar sig med andra, och det där kan nog följa med hela livet. Att kunna spegla sig och sin identitet i media och kulturuttryck kan ju vara mycket djupare och viktigare än mitt banala exempel här. Jag hörde til exempel en intervju på radio med Käbi Laretei hur viktigt det var för henne som levde i exil, att spela och tolka verk från tonsättare som också varit tvungna att fly sina hemländer. Var kan unga svenska muslimska kvinnor finna förebilder i medier och kulturutbud? Eller unga män med afrikanskt ursprung? Det är viktigt att representationen är bred och något mer normbrytande än det som i första taget verkar vara det mest ekonomiskt lönsamma och stereotypa.
 
Jag fick ialla fall fart på  pennan, tecknade av Uma från tv-bilden och blev lite nöjd av det...men till helgen ska jag nog spana på ett par svarta mockapumps...kanske bara tre centimeters klack... det är det ju också nästan på stövlarna, det ser bara inte lika högt ut eftersom de är bredare.

Weekend i Vilnius del 2

 
 Torggumma på marknaden  Turgaus norr om centrum i Vilnius
 

Det är märkligt med livet, hur det rullar på och passerar. Man sätter upp mål och drömmar, något att se fram emot och längta till och så är det över, det kan man kalla för I-landsproblem eller lyx, för det är nog inte det största problemet väldens befolkning kämpar på med. Men vi som är mätta, varma och har ett jobb att gå till, kan kosta på oss dylika grubblerier. 
 
Vår weekendresa till Vilnius är avklarad för snart två veckor sedan och bilder, biljetter och minnen väntar på att få någon sorts uppmärksamhet, innan nya resmål och drömmar tar över fokus.
 
 Arkitekturen är mycket blandad, i centrum är det mycket barocka byggnader, men det finns också sovjetfunktionalism blandat med 90-tals kapitalism.
 
 
 På vissa ställen syn de gamla trähusområden som till stor del förfallit under kommunismen
 
 Trådbussarna syns överallt i staden
 
Vi var i Vilnius i samband med allhelgonahelgen och det var stor kommers med blommor och gravljus och lyktor
 
 
 Svamp i alla former är populärt
 
 
 Öst möter väst på marknaden
 
 Någon som behöver stöd?
 
Det gråkalla vädret följde oss alla dagar, trots det gjorde vi en utflykt med tåg till Trakai och det mäktiga sagoslottet som låg på en halvö. Vi gick inte in men promenerade längs stränderna, köpte hemstickade sockar i torgstånd och åt god mat på strandrestaurang. Vi åkte tåg de dryga två milen och promenerade sedan ut till halvön. Efter den utflykten sat det fint med bastun, poolen och relaxen på hotellet som vi fick boka för nån hundring extra.
Här finns en bra snabbguide som jag hittade först nu på nätet. Guide pdf