Mamma är lik sin mamma

Puh, så rent och fint det blev!
 
Det är mors dag idag och jag är ensam i stugan, maken Per gör premiär på golfbanan. Igår städade jag storstugan, vår timmerstuga från 1895 enligt en anteckning på en vägg i hallen. Det är en tuff match att städa ut vintern och allt som samlats på hög. Idag har jag städat sovstugan och är nu helt svettig och lite yr efter en dust med fönsterputs och trasa på duschväggarna. Trots att det snart är tio år sedan vi tog över stugan så hittar jag ständigt nya, gömda häftstift. Mamma var the queen of häftstift och även en samlare av saker, bilder, minnen att häfta upp med dylika, liksom att häfta fast skyddspapper på hyllor och i lådor. Massor av andra "bra att ha saker" samlade hon också på sig och som vi barn har retat oss på det och skrattat åt det. Hu rmånga filtar, täcken, kuddar? Måste man ha fyra osthyvlar och fem slickepottar?
 
Men nu när jag städar upp min egen byk märker jag hur vansinnigt lätt det är, allra helst när man har så många stugor och så många rum att stoppa in grejer i. När barnen kommer, med sina barn och kanske vänner är det bra med extra stolar, madrasser, kuddar och gamla slitna badrockar. Kanske har de också glömt stövlar och badkläder? Lika bra att ha i reserv. 
 
Nu har jag dammtorkat, och dammsugaren har slukat häftstift, humlor, spindlar (döda) och vinterns vemod. Golven är såpskurade och inget (nästan) ligger förvarat under sängarna. 
 
Men hjälp, vad ska jag göra med allt det här? Vad ska tvättas, slängas, sparas?
 
Hittar gamla skor som inte använts på flera år, dom får ryka, mattorna tvättas
 
Hur många extra badrockar kan en badälskande familj behöva? Och hur sunkiga är dom egentlgen
 
En hyllning till min mamma ska i alla fall sättas upp idag
 
Jag är nog väldigt lik min mamma. Vill ha gäster och nöjda gäster, som vill stanna kvar och trivas. Alla ska få mat och alla ska bada. Det är mamma Elsa-Maria som dog för snart fyra år sedan, som har drivit det här stället och skapat trivsel för alla. Och trots att jag nu kommer att ta sats mot sentimentaliteten och bra-att-ha-metoden så kommer jag nog smyga in ett och annat under sängarna och hänga upp på knoppbrädorna. Det var också en av mammas specialiteter, knoppbrädor överallt i olika färger och storlekar. Man ska alltid kunna hänga av sig vad som helst var som helst, ja, det som inte går att få fast med häftstift. Det är Mors dag och nu ska jag hitta en bra plats för mammas fina diplom från 1947. Det blir med spik, inte häftstift. 
Grattis uppe i himlen kära mamma!