Skolbesöksvecka

Stans alla nior är och hälsar på oss här på Midgårdsskolan. Vi har så kallade ambassadörer i årskurs två, som tar emot just de elever som vill titta närmare på just vårt program och de är så duktiga, trevliga och snälla så att man blir alldeles varm inombords. Vi lärare på estetik och media turas om att hålla de lite mer faktaspäckade programinformationerna, men jag, liksom slåss, för att få ta så många som möjligt. Jag älskar det! Delvis att möta niorna och deras funderingar, även om det inte är så många som vågar fråga, men också att presentera vår utbildning och varför det är viktigt, spännande och roligt att utbilda sig inom media. Det blir så tydligt för mig varför jag jobbar med det jag gör, att jag verkligen, faktiskt fortfarande brinner för det. 
 
Något provocerande var det vid ett av passen då tre studie- och yrkevägledare följde med en av grupperna. Jag brukar tycka att det är toppen när de kommer med, de kan ställa bra frågor, hjälpa till att öppna upp för elevernas frågor, eller bara hjälpa till att visa att vi vuxna är på deras sida och vill att ungdomarna ska hitta så bra som möjligt i valkarusellen.Dessutom kan de känna någon av ungdomarna och hjälpa dem med frågor som tagits upp tidigare. Ibland kan de peppa stämningen genom att säga att det är spännande och verkar roligt. Men dessa tre satt tyst och såg bara skeptiska och kritiska ut. Jag försökte ödmjuka mig och fråga dem lite olika saker men fick knappt svar. De lade liksom sordin på hela föreställningen. Efteråt var jag så upprörd för jag tycker det är så viktigt att vi vuxna visar att vi är på samma lag, att vi hjälps åt och att vi tror på framtiden och utbildningen. Jag menar bara HUR KAN MAN INTE HA EN ENDA FRÅGA? Trist!
 
Alltså, ett par timmar senare...jag är ju alltid så förstående och kanske också lite konflikträdd...så jag tänker nu att de där personerna kanske hade stämbandsinflammation eller någon extremt dålig dag (alla tre samtidigt) eller att det fanns någon annan förmildrande omständighet som jag kanske borde ha förståelse för...
 
Jag har skrivit om en tidigare besöksvecka och mer om niornas val i detta inlägg:
Den texten illustreras med denna bild:
 
 
 
Nåväl för de elever som kommit hit visar jag också ett par stopmotionfilmer, ni kan se dem här:
 
 
 Den spännande Fruit salad av Emma, Sara och Nanna från årets ettor
 
 
Fina Aprilväder av duktiga Klara Lindvall som gjorde den i ettan men nu går i tvåan, en av våra duktiga ambassadörer
#1 - paul

BRA Mamma Media, på dom bara. Jag förstår precis hur du upplevde det. Det har ju hänt förr, menar jag. Fast du hade vi ingen blogg att uttrycka denna frustration i. Ibland kan ju faktiskt vuxna just precis sabba ett egentligen intressant möte bara genom att tyst och demonstrativt inte delta alls. Blyga? Inte vilja lägga sig i? Nej antagligen inte alls intresserade varken av sitt jobb eller ungdomarna.

Svar: Huga, jag fick lite ågren av att hugga till så, men de är ju inte namngivna eller på annat sätt identifierbara, det var ju med SYVARE flera gånger, och flera av dem var ju just så som man vill och förväntar sig. Men jag var tvungen att skriva ett litet tillägg och ändra lite i texten när jag kom hem. hej så länge! Du får väl sprida bloggen i Helsningborg!!?? Jag har haft ganska många läsare på sista tiden trots brist på tid att teckna och vara noga med inläggen. I morgon ska jag gå igenom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen med EM2orna. Spännande!
MammaMedia