Kurerar mig med cognac

 

Jag är lyckligt lottad på oändligt många sätt, dessutom är jag mycket sällan sjuk, har nog inte haft en sjukdag från jobbet på fem,sex år minst, ta i trä! Oftast infaller mina kritiska sjukdagar på semestern, men det är å andra sidan rätt många dagar så...Men nu, tre dagar innan jullovet så slog förkylningen till, rejält, enligt mina erfarenheter. Alltså jag har orkat jobba, nästan, men legat hemma och flämtat tre kvällar i rad. Dessutom har jag haft nån grym sträckning i vänstra höften, en jävulsk smärta emellanåt och ibland helt oförmögen att lyfta vänster ben, böja mig ner, eller om det gått resa sig upp igen. YNK! Jag har tagit Ipren och Ibutemin, jag har käkat vitlök, ingefärsavkok, citronvatten, honungste, tuggat kryddnejlika och halstabletter tills jag fått rännskita.

Men ikväll känner jag mig friskare och undrar om cognacen är nödvändig som bot eller om jag helt enkelt vant mig vid en kvällskupa. Ingefäran och vitlöken ligger orörda ikväll. Kanske kan jag ta mig iväg till Yin-yogan imorgon och får ordning på sträckningen, som jag hoppas är en sträckning och inte nån allvarlig muskelsjukdom...kanske måste tömma flaskan, det är ju bara en liten slatt kvar.

Ibumetin heter det ju! Det ser jag när jag passerar badrumsskåpet på väg i säng. Det är så sällan jag behöver smärtlindring så jag vet inte vad den heter...ehhh, jo, visst var det väl Courvisier?