Prestationsångest eller kreativt flow

Motstridiga känslor inför kampanjprojektet. Somliga vill inte vara med på bild ens och andra (en) försöker anamma våra kreativa metoder att säja JAAAAA, till alla idéer, lyfta armarna som en segergest och tänka positivt.
I gruppen nedan säger man bajskorv, varpå alla lyfter armarna i luften och säger JAAAAA (Förlåt Peter, du hann inte med på denna bild jag fångade dig i en ofördelaktig pose, jag lovar att du ser mycket smartare ut i verkligheten).



Hoppas att det hjälper. Torsdag 15 december ska åtta grupper presentera sina idéer till en bra kampanj, där målet är att ungdomar i Västerbotten säger NEJ till tobak. De ska bestämma kunskapsmål, attitydmål och beteendemål som man vill ska uppnås genom kampanjen. Det är oerhört svårt, man kan få idéer om skitsnygga bilder och lösningar, men de måsta stämma överens med de mål man har satt upp. Samarbete i grupper kan också vara tufft. Det kommer saker emellan, körkortsprov, halkbana, slut med killen, slut med kraft och bara väldigt mycket november. Men idag kändes det som att det var fint flow i grupperna.

Jag har letat fram lite gamla kampanjer. Två gånger har vi haft Umeå BRÅ som beställare, ena gången var det en kampanj mot narkotika och andra gången för att folk ska våga vittna och för civilkurage.



I den här kampanjen mot narkotika var unga männskors egna berättelser det viktigaste, dessutom väldigt spännande grafiskt. Så här såg de idéerna ut sedan i ett tryckt material från BRÅ.



Här nedan är den vinnande kampanjen för civilkurage och för att man ska våga vittna.



Både Emma och Kristoffer som var modeller, går nu i trean och jobbar med tobakskampanjen.



Den här kampanjidéen med munnen som vågar vittna är ju också strålande.

Själv har jag fullt upp med att informera nior, som är här på besöksvecka, om vad estetik och media är för något program. Faktiskt så måste jag planera vad vi ska göra på lektionen i estetisk kommunikation i morgon. Vi såg ju den fantastiska pjäsen med Profilteatern, Om nu kärnfamiljen är så jävla fet, varför behöver den då så mycket propaganda, efter Liv Strömkvists seriealbum Einsteins fru. Pjäsen är fantasktiskt bra och tar upp många schabloner och stereotyper som råder i samhället och förs fram i medierna. Hmmmm ska vi göra någon bilduppgift utifrån familjebilder, äktenskap, tvåsamhet, homofobi, regnbågsfamliljer...nu måste jag bli kreativ...Bajskorv...JAAAAA....
...eller...