Rom och så sorg för Norges förlorade liv
Jag sitter och tittar igenom lite italienbilder och tänker börja med några från Rom. Första gången jag besökte staden var 1983 då vi var där på studieresa med bildlärarutbildningen. Jag blev helt fascinerad av alla gator, torg, prång och framförallt alla häftiga romare. Jag sprang omkring med min Olympus och fotade med svartvit film som sedan framkallades och kopierades i labbet på skolan. Samma fascination finns faktiskt kvar idag, även om mitt fokus idag mer ligger på att hitta god mat på trevliga restauranger, eller att hitta mysiga caféer där jag kan dricka espresso duppio macchiatto eller prosecco, vitt torrt bubbelvin, som gör susen i huvudet och i ben och fötter som trampat stadens kullersten i 38 graders värme.
I Villa Borghese stöter vi på en häftig skulpturutställning med bland annat verk av Salvador Dali. Min man Per som har ett något flytande tidsbegrepp råkade hamna framför Dalis smältande klocka.
Efter lite tankeengagemang inför skulpturerna och den romerska hettan satt vi bara och flämtade, drack öl och vatten i skuggan och såg på när denne man hyrde ut roddbåtar till parkgästerna. Det är också Rom för mig, att bara sitta och iaktta.
Annica och jag tog oss till Galleria Nazionale d’Arte Moderna e Contemporanea och såg bland annat verk av den kände futuristen Giacomo Balla. Futuristerna ville bränna upp all gammal konst och spränga museerna. Jag är glad att de inte lyckades med det. Hans verk var fantastiska, både de senare som var påverkade av filmen och den moderna industrin och krigskonsten, men också de tidigare verken med mer impressionistisk prägel, som porträttet här nedan med en superläcker, liksom luddig ram. Annars var museet lite rörigt och med massor av återvändsgränder. Dessutom var vi så utmattade efter besöket så att vi hoppade på en lokalbuss som gick runt hela j..vla Rom, med jobbpendlare. Ingen air condition, svettiga arbetare och så gick bussen hela tiden utanför våra centrumkartor. Det tog en timme att ta oss hem till Trastevere och vårt kära Santa Maria in Trasteveretorg. Men vi fick umgås med Romare på romares vis, Puh.
Midsommaraftonens middag intogs på en supermysig restaurang i Trastevere, Ristorante La Cisterna, då var vi samlade sex stycken av oss tio som sedan skulle hyra huset i Umbrien tillsammans. Där var det mycket fokus på det italienska köket, tolkat av oss. Här en bild från källaren till restaurangen där en mycket gammal brunn fanns.
Annica här, har ständigt intressanta matidéer på gång.
Kvällen avslutas på ett ställe som Per hade hittat, Food and beer, tror jag att det hette, orkar inte kolla upp det nu, men det låg i Trastevere. Där hittade jag den här killen och den här roliga skylten.
Efter två nätter i Rom var det dags att samlas och ta tåget till Citta di Castello, men först en romersk frukost. En utmaning för mig som är van att äta gröt eller fil och hemgjord musli, ostmackor på grovt bröd, grönt te och kanske juice eller äkta frukt. Vi njuter ibland av att ta seden dit vi kommer.
Inget för en friluftsfrämjare kanske...men det är kanske inte det jag är heller...
Nu ska jag lägga mig och läsa Karl-Ove Knausgards Min kamp, del 2. Jag blandar ihop hans bok med händelserna i Norge när jag läser. Boken är fantastiskt bra, jag vet inte varför, har svårt att förstå, men vill bara läsa vidare.
Ciao Bella