Grattis Stina Johansson och Umeå Konstskola!
Kanske är det så här måleriskt det känns att vara antagen till Konstfack av över 700 sökanden
Igår var jag på Umeå Konstskolas vernissage där både ettåringarna och tvååringarna ställde ut ett urval av årets alster. Jag har skrivit ett längre inlägg om konsten och Umeå Konstskola här; Konst för glädje och ifrågasättande.
Jag fick leta skitlänge efter inlägget eftersom jag trodde att det var förra våren, men efter att ha tragglat igenom kilomentervis med texter och bilder( herregud vad mycket jag skriver!) så kom jag på att vi bjöds på glögg förra gången...ahhh Mrs Holms letar istället i decemberarkivet 2011 och där var det och där var också några av Stina Johanssons fantastiska bilder. Nu ville jag se mer!
Stina har ett hörn i garaget där hon har monterat upp små modeller, det är små rum med scenografi som hon sedan använt som bakgrund i filmer där människor filmade mot greenscreen (tror jag) gör olika performances. Man tar på sig hörlurar och hamnar någon helt annanstans; i minnen från gamla gymnastiklektioner, gympapåsar med sockeplast och frusna drömmar om en karriär som gymnast. Jag hamnar i gamla byrålådor med släktminnen och berättelser som fanns men som glömts bort, bilder som borde sparats och ramats in, personer som borde äras eller kontaktas, smaker man tappat och melodier som kommer tillbaka.
Det är måleri, populärkultur, fotoalbumsnostalgi, kollage och otroligt roligt, varmt och spännande. Åhhh, jag önskade att Stinas morfar ,som också var konstnär skulle fått se det här.
Här har jag fotat lådan där filmen rullar
Samma här, och här är det Viktor och Malin i Pollytones som spelar och sjunger
Filmlådan igen
Det här är två stillbilder från filmen, tror jag, som Stina sedan har behandlat med någon sorts lack
Stina och mormor Ulla-Britt i lite bättre skärpa
Här står bland andra Anna Kristensen som är en av mina absoluta favoritkonstnärer
Amanda Hellsten har funnit ett personligt uttryck som gör sig bra i måleri
En till Hellsten
Bland förstaårseleverna fanns det en Carl som jag ska ta reda på efternamnet på, som behandlar färgen på ett underbart sätt, det ser otroligt lovande ut
Mira Olofsson, en gammal Midgårdsselev som också uppvisar en mogen och intressant färgbehandling
Två gamla medieprogramselever, tillika systrar, Lisa och Anna Bygdén. Lisa avslutar sin perion på Berghs nu i vår och Anna tar sin kandidat på arkitektutbildningen här i Umeå. Mamma Kicki till höger, i bakgrunden.
Det stör mig något otroligt att vi inte har råd att åka till slututställningarna i Stockholm i vår, där bland andra Lisa nu har sitt slutprojekt. Vi som arbetar som lärare har så lite pengar till fortbildning, trots att man ger sin helg och sin egen tid, man vill bara ha resa och uppehälle, utställningarna är ju gratis att ta del av, och det är så oerhört givande. Men i år får vi hålla tillgodo med det som finns att tillgå i Umeå och hoppas på resa nästa vår.
Umeå Konstskola håller verkligen en hög nivå, gå in på deras hemsida här Umeå Konstskola. Men på hemsidan hade jag gärna sett något om avslutningsutställningen, eleverna och deras verk.
