Ateljébesöket - ett ljus i novembermörkret

Det verkade som att Anneli och Anna fick en ny blick på varandras bilder och här har de bytt bild med varandra
 
 
Jag har skrivit om den tidigare; Midgårdsskolans konstförening, mitt lilla bidrag till något större och mer än mig själv. Något som supportar det jag står för och som det verkar, vara något andra vill vara delaktiga i. Men föreningsliv är svårt och november är mörkt. Arbetsdagen lång och plikterna många. Soffans ljuvliga lockrop och mjukhet drar magnetiskt. 
 
Jag har i alla fall ordnat ett ateljébesök hos Anneli Furmark och Anna Kristensen i Röbäck som jag bjudit in föreningsmedlemmarna till. Det har varit en hel del fixande och trixande och kommunicerande för att hitta en tid som passade båda konstnärerna och ett minimum av medlemmar. Så la jag ut en anmälningslista på mailen, och så skrevs det upp ett och två namn. Någon mailade in sitt namn, så var vi fyra med mig. I mina tankar lade jag ner föreningen....Fast NÄ, man måste kanske ge den tre år? Man kan inte bara starta något, eller JO, det kan man väl och sluta för att det helt enkelt är lite jobbigt och tungrott och tar en massa tankekraft. Bättre lyss till den sträng som brast och allt det där.
 
Jag skickade ut tre, fyra, fem påminnelser...la ner föreningen ett par gånger till. Men så drog vi iväg i värsta  sopsäckssvarta novembermörkret, åtta personer. Vi blev mottagna av Anneli och Anna med kaffe, te och gofika. Vi fick ta del av deras konstnärsskap, deras tankar och deras inspiration och kreatvitet. Och vi köpte in tre verk av Anna. Jättefina verk! Orättvist tycker ni kanske? Men i våras, och även förra året köpte vi in flera verk av Anneli.
 
Mina kära medlemmar var glada och entusiastiska och sa att jag absolut INTE FÅR LÄGGA NER! Då jäklar blir det protestaktivism! Men det var åtminstone en som erkände att om inte anmälningarna varit så få så hade hon backat ur, Ja, sa jag, tanken slog mig också! Men hon var glad att hon var med och det var jag också. Man får ta mig tusan ta sig i kragen lite, lyfta blicken och röven och vara lite nyfiken. Det är en bra bot mot trötthet, lika bra som D-vitamin kanske.
 
Marianne, Anna och Anita är engagerade i Midgårdsskolans konstförening, lix, minsann
 
Här Anneli framför hennes inspirations och work-in-progress-vägg
 
 
 
En annan Anna, en Anna Sundelin, njuter av att höra berättelsen om en nu aktuell utställning
 
 
Här står Anneli och Anita och tittar på Annas bilder, den hitre med det uppochnervända huset köpte vi
 
Åsa, bildlärare på skolan som också jobbar med skulptur i föreningen Forma visade  Kulturmejeriet  och den verksamhet som var på gång där, inför deras marknad och utställning som har vernissage på lördag.
 
Ja, ja, vi kör väl på ett tag. Men jag ska gå ut tydligare med; att om medlemmarna vill ha mer ordning och reda i ekonomi och dokumentation så får de kliva fram. Jag tror också att jag ska fota våra nya fina konstverk och försöka locka några fler att betala medlemsavgift och delta i konstlotteriet så att vi kan köpa in mer konst från våra lokala konstnärer. Vilket ju är en av meningarna med föreningen.
 
Här visar Anna förebilden för huset och dess historia
 
Passa på att besöka Annas utställning på Väven i Umeå om ni finns här i närheten.
Grethe- en vapenmottagning Där tror jag att detta hus också är involverat. 
Tid: 27 oktober 2018 – 13 januari 2019
Plats:
Umeå konsthall, plan 3