Olof Wretling (som är en av männen i Klungan) pratar om sin pappa och hans lillebror P-O, vår granne. Olof berättar om hur han blev en gravrännare sedan hans pappa dog, han rände till graven för att berätta allt som var viktigt men till pappas lillebror, stigfinnaren och fågelskådaren P-O Nilsson, kan han berätta på riktigt. Herregud, jag sitter i morgonrock vid köksbordet och lyssnar på Olof Wretlings sommarprogram på datorn. Det handlar om männen i hans liv. Jag skrattar högt och gråter och snorar. Så jävla bra. Och förresten, Olof, jag tycker att du är snygg! Ödmjukhet, intelligens och humor är oerhört attraktivt och skymmer vilken envist nedärvd potatisnäsa som helst. Jag har aldrig sett den. Han avslutar med en teaser för nästa års program som ska handla om kvinnorna i hans liv. Hoppas, hoppas verkligen att det programmet kommer. Jag längtar redan.
Något annat jag längtar efter är att del 3-6 av Karl-Ove Knausgårds mastodontromanprojekt kommer ut. Jag vill läsa alla nu med en gång. Del 1 och 2 var fruktansvärt bra, men det klår såklart inte Wretling.
Lite bildglädje: En underbar vit chokladkladdkaka garnerad med bl.a smultron från trädgården. Recept finns hos Två systrars söta.
Vi var på middag hos grannar i stugan häromkvällen och så har vackert var entrebordet. Vilka vackra kvällar vi har haft med underbar värme och vackert ljus.
