Trygghetsnarkomaner
Efter morgndagens yoga med Lenka vid piren blir det frukost och och bad. Sedan tar vi Glass bottom ferry till Arguineguin, lite lagom äventyr. Vi har gjort turen tidigare, för ett par år sedan tillsammans med vänner. Det var stojigare då. Nu är det vi, min man och jag, och vi har det verkligen bra och är nöjda med varandras sällskap. Ibland blir det lite tyst men det är okej.
Vi kliver av i Arguinenguin och tycker att det ändå känns lite genuint, ett ställe där det bor folk,det finns någon typ av industri, och en fiske- och hamntradition, inte bara monstruösa hotellinvasioner.
Nu är vi på lite lagom stort äventyr, ja, för visst blåser det lite på Atlanten...
Fina motiv i hamnen i Arguinenguin
Hmmm här kan jag ha något förråd av oupptäckta ägodelar...
Närbild
Nåväl, vi tänker oss en liten vandring från Arguineguin till Anfi för att bad där och sedan ta bussen hem. Efter en trist lunch serverad av en trött servitris bestämmer vi att vi ska kolla när bussarna går innan vi går ner och badar i Anfi. När vi kollar upp bussarna kommer det strax en som går HEM till Puerto de Mogan. So de trygghetsnarkomaner vi är hoppar vi på den och skippar vidare äventyr.