Bäst 2018, Mamma Medias lista

 
2018 års absoluta höjdpunkt är barnbarnet Alvilde. Hon övertrumfar all konst och kultur med råge
 
 
När jag går igenom dagboken från 2018 så häpnar jag över allt som hänt och vilka kraftansträngningar det inneburit. Att flytta från radhusets över 200 kvadratmeter och in till lägenheten på 74,5 var verkligen en enorm arbetsuppgift. Det gick liksom inte att backa. Det var bara att köra på. På det följde allt som har med uppsägningen av mammas lägenhet och avyttrandet av alla hennes saker och den fantastiskt lyckade lägenhetsloppis vi genomförde. Vi renoverade köket i stugan, förutom att vi renoverade hela vår nya lägenhet. ( Ja ni som känner mig vet ju att vi anställt snickare och hantverkare till det mesta, så det är ju inte så att vi gått omkring i overall och verktygsbälte och fixat allt själva).Både min man och jag kom på att vi ifjol skulle ha firat 30- årig brölllopsdag och vi kollade upp vad vi skrivit i dagböckerna om det? Vi hade bara noterat att snickarna varit i stugan och att jag äntligen bestämt vilken färg vi skulle ha på väggarna. 30 år som gifta och ingen champagne. Det får vi ta igen och istället fira 31.
 
Det absolut största och bästa som hände förra året var såklart att vår dotter Sanna och hennes Aron fick en flicka den sjätte juni. Alvilde Elsa.
 
Vår dotter Klara har under året låtit oss lära känna Fredrik Johansson och det känns också stort och fint.
 
Fredrik och Klara på julklappsmiddag 28 december. Vi åt på restaurang tillsammans istället för att ge varandra julklappar
 
 
Men min bästalista har ju  sina givna punkter med böcker, konst och film. Så låt mig börja.
 
 
Årets böcker och läsupplevelse
Trots trängsel i fritiden så läser jag. Alltid, minst ett par böcker på gång på nattygsbordet. Dessutom håller ju vår lilla bokcirkel lite press på läsandet. Ett jävla solsken, Fatima Bremmers biografi om Ester Blenda Nordström tilldelades Augustpriset för bästa fackbok 2017. Det är också en av de bästa och mest intressanta böckerna för mig 2018. Jag som studerat mediehistoria i flera år och tidigt läst om Günter Wallraff hade ganska dålig insikt i att Ester Blenda var långt före honom med att ikläda sig en falsk identitet för att avslöja arbetsförhållanden för de lägst ställda. Boken ger också en bra bild av Sveriges historia och hur fruktansvärt svårt det var att vara homosexuell på den tiden. Fängelse eller dårhus, typ.
 
 
 
Geir Gulliksens Se på oss nu om medelklassmannens bekräftelsbehov, pinsamheter, otrohet och ofullkomlighet var också en av höjdarna. Han skriver så nära, hur det känns att vara ofullkomlig och hur det rent kroppsligt yttrar sig. En bladvändare.
 
Jaqueline Woodson vann Almapriset 2018 med sin prosalyriska självbiografi Brun flicka drömmer. Den var en smärtsam njutning att läsa. Den beskriver poetiskt sömlöst hur det är att vara brun, att växa upp med rasism men också om betydelsen av att kunna spegla sig själv i kulturen och litteraturen. Vikten av att läsa och lyckan i att kunna använda språket. Boken i sig är också vackert formgiven och illustrerad längst bak med bilder på Jaquelines släktingar. 
 
Bästa konst och kultur
Här kommer fördelarna med mitt arbete väl till pass. genom att jag undervisar både i Estetisk kommunikation och Konstarterna och samhället och vill i de kurserna ge elverna möjlighet att ta dela v och arbeta med bra konst och kultur, så får jag själv en del av årets bästa genom jobbet. Lyxigt! Att se La Traviata med medietreorna efter att ha jobbat med librettot och varit på studiebesök på Norrlandsoperan och sedan ta del av deras glädje och engagemang var underbart. Detta trots att det var på förberedande genrep med en Violetta ( Magdalena Risberg) som hade sångförbud. Så de vackra och långa ariorna var antingen tysta där huvudrollkaraktärern bara rörde på munnen eller att kormästaren sjöng lite knaggligt från orkesterdiket.
Med ettorna i Estetisk kommunikation har vi bland annat tagit del av Profilteaterns Let´s inherit the earth, som var en rafflande, brutalmusikal med suveräna sångnummer, sköldpaddor på väg att kvävas av all plast och en käftsmäll till dem som med sin konsumtion driver jorden mot sin undergång.
Bildmuseets och John Akomfrahs Purple tillhör höjdpunkterna och bara att Bildmuseet finns, är alltid med på listan av det bästa.
 
 
Bästa film och tv
Goliat av Peter Grönlund hamnar i topp på filmsidan. Jag har skrivit om den här. Isabella Eklöfs danska film Holiday har blivit ifrågasatt och kritiserad men också prisad. Kritik och debatt delvis utifrån en grymt otäck och explicit våldtäktsscen, delvis utifrån att den är kall och brister i analys. Jag såg filmen utifrån att ha tagit del av Isabellas presentation av den och en bakgrund till hur och varför den är gjord. Jag tycker att det är fruktansvärt att människor tjänar miljoner på att sälja droger och på vägen utnyttjas, misshandlas och dödas människors både liv och livsdrömmar. Att man gör film om det tycker jag är underbart och viktigt. Två andra filmfavoriter i fjol var Roma och Three billboards outside Ebbing Missouri. 
 
Tvserierna i soffan har blivit många, när vi pustat ut från flyttbestyr. Favoriter 2018 kan vara Sharp objekts, Falsk identitet, Bonusfamiljen och såklart sista säsongen av Homeland.
 
 
 
 
Bästa bad
Sommarstugebaden denna heta sommar har såklart varit både ljuvliga och nödvändiga. Annars sticker bastubaden under vår Helsingforsweekend ut som höjdpunkter. Kultuurisauna en bastu mitt i Helsingfors och Finska viken, öppnade 2013 av en arkitekt. Mycket spartanskt med separata avdelningar för kvinnor och män. Vatten i vitblåa bleckmuggar och möjlighet att köpa saltgurka. Inga höga samtal, inga större sällskap än tre och inget fotograferande. Trä och betong och en stege ner i det trettongradiga vattnet.
 
Vi var även på en så kallad kvartersbastu som heter Kotiharun sauna som har varit igång sedan 1928. Den låg avsides och var inte alls särskilt lätt att hitta till men väl värd. Mest för den unika miljön. Jag som älskar kombinationen bastu och bad saknade just badet som här fick ersättas av vanliga duschar. Men stället i sig var superhäftigt.
 
 
Kultuurisauna på avstånd
 
 
Våra gulliga bastumän som svalkar sig på gatan med en bastuöl
 
 
Detaljbild av inredningen från damavdelningen. Enligt våra män fanns det inte några plastblommor på herrarnas. På damernas var det däremot sådana här arrangemang överallt
 
 
Att återse stranden i Marina di Puolo och återigen bada i Vesuvius skugga tillhör också sommarens guldkorn 
 
Ett år har gått och mina nära och kära lever. Ett år har gått, mitt sista i femtioårsåldern. Ett år av politisk oro och debatt. Nu hoppas jag på en regering och jag hoppas på en politik som värnar solidaritet , jämlikhet och kultur. Nu börjar samlandet av 2019 års höjdpunkter. För det är ju också en konst, att ha fokus på det som är bra.