Vitsippor och Mamma Sybarit

Den mest magnifika vitsippsbacken jag sett i hela mitt liv
 
 
Kristi himmelsfärds dag och helg tillbringades i Skövde och Göteborg. I Göteborg levde jag mellan 1985 och 1992, sju år. Där föddes våra första barn på Sahlgrenska. Deras första vårar tillbringades i vitsippsbackarna bland annat i Slottskogen. När vi nu var ute och promenerade på Billingesluttningen i Skövde slog nostalgin som ett knytnävsslag i bröstet- Hur kunde vi lämna detta vackra? Vad hade blivit av oss om vi stannat? Vilka hade vi varit? Hur hade barnen utvecklats? Tänk vilka val man har att göra i livet!
 
Nu är ju jag som jag så ofta skriver så extremt lyckligt lottat trots, eller delvis tack vare vissa val. Tänk de som väljer att fly med sina barn, lämna allt för att hamna i ett ingenting, ett förvar i fängelseliknande former på någon semesterö i Grekland, dit vi inte orkar åka längre för vi orkar inte möta deras verklighet.
 
På vägen hem från Göteborg, en lång. lång väg, läste jag att 50% av svenska folket vill ha en lag mot tiggeri! Varför? Antagligen för att man inte orkar se att andra har det så illa ställt, att vi ska måsta möta det när vi är på väg in för att handla sötpotatis, ekologisk feta och färsk sparris till kvällens grillfest.
 
I alla fall, så kommer vitsippsbacken på Billingesluttningen att stanna kvar i mitt minne, hoppas jag. Extra roligt var att det var moralisk svaghet som gjorde att vi tog den där två timmars promenaden delvis längs Billingeleden, maken Per, dottern Klara och jag. Vi var bjudna på gourmetmiddag hos Mattias och Åsa och ingen ville köra bil hem så vi tog taxi och var tvugna att promenera och hämta bilarna dan därpå. Till Åsas gudomliga skaldjurssoppa med vit sparris ville alla dricka vitt och tjälknölen med rostade grönsaker och rödvinsskum krävde gott rött i glasen. Den sagolika efterrätten skulle visst kompletteras med mörk rom.
 
Bilden gör inte soppan rättvisa, den var så himla god, nästan lite knäckig
 
 
 
Åsa, gourmetkocken, jobbar på en förskola och lagar gourmetmat till barnen. Hon lägger upp på @tradgardsstadens_kok vad som bjuds varje dag. Jag skulle vilja att man gjorde en undersökning av hur barnen påverkas av att få en sån inskolning i matkulturen. De får hembakt bröd, önskeluncher, oliver, sill, musslor, massa vegetariskt och framförallt kärlektfullt och kreativt lagat käk. Tidigare hette instagramkontot Mammasybarit och sybarit betyder njutningsmänniska eller gourmet och det är väl en "god" insats att träna barnen att njuta och lära sig om matens glädje.