Mer Nationell Estetisk Kongress 2016

 

 Sverker såg nöjd ut vid kongressens avslutande och pepparde oss alla att komma till Malmö nästa år

 

Vid kongressen i Norrköping var det  225 lärare från 75 olika gymnasier. Inklusive föreläsare och utställare blev det cirka 250 personer som var med,  och då är inte alla engagerade lärare och elever från programmen som var med och arrangerade som turistvärdar och buffématlagare, inräknande. I det sista utskicket inför kongressen skickade Sverker ut ett mail för att det skulle bli så konstruktivt som möjligt och det påverkade faktiskt alla samtal och diskussioner som jag deltog i. Så här stod det i mailet:

 

"För att det ska bli fruktgivande kursdiskussioner (och eventuella andra) är det viktigt att sikta mot att hitta konstruktiva förslag framåt, och diskutera möjligheter, inte problem.

Vi är säkert många som upplever det jobbigt ibland på vår egen arbetsplats och med vår egen arbetssituation – men försök undvik att fastna i dessa. Det är annars lätt hänt att diskussioner bara kommer att handla om vår egen besvärliga situation, som vi försöker få sympati eller medhåll för.

Undvik också att ägna tid åt att kritisera kursernas utformning och skrivning. Vi måste förhålla oss till hur kurserna ser ut nu. Att ändra dem är en lång process med stora politiska inslag. Det finns säkert många kurser som är värda kritisk granskning och önskemål om ändringar, men vi kan inte lösa dessa på kongressen, och inte formuleringarna heller."

 

Först lyssnade hela församlingen på Ingrid Carlgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.

 

 

 
 
Sedan kom Torun Rudin, huvudsekreterare i Gymnasieutredningen och pratatde bland annat om införandet av ett obligatoriskt ämne i gymnasiet, och där var frågeställningen inte OM utan HUR! Och det låter ju lovande.
 
 
Inte en rättvisande bild men en minnesskiss i alla fall, man vill hålla pennan igång...
 
 
 
På söndagmorgon fick vi lyssna på professor emiriti vid Göteborgs universitet, Ference Marton, och det kändes fint, lite som att lyssna på en ikon även om man fick anstränga hjärnan ordentligt