Medieutbildade och estetiskt kunniga medborgare behövs
Fri konst och fria medier är viktiga fundament i ett demokratiskt samhälle. Trots detta har dessa ämnen mycket litet utrymme i den svenska skolan. Med den skolpolitik som förs idag ska allt istället vara mätbart, leda till jobb och vara ekonomiskt lönsamt. Gott så, men det är kanske inte på 16-åringarnas gymnasieval detta ska hänga. Vi har idag ett arbetsliv där man i mycket högre grad byter arbetsgivare och inriktning under livet. Hört talas om det livslånga lärandet? Och med vilken vetenskap bedöms lönsamheten egentligen?
Medieforskare Jesper Strömbäck lyfter i rapporten "Demokratin och det förändrade medielandskapet” fram vårt demokratiska samhälles behov av kunniga medborgare och vikten av en allsidig bild från olika perspektiv. Risken idag är att man bara tar del av de medier och kanaler som bekräftar det man redan vet och tycker. Exemplet Avpixlat förskräcker. En klyfta uppstår mellan de som kan, orkar och vill ta del av seriösa och djuplodande nyhetsrapporteringar, och de som inte gör det. Kunskap om medier avfärdas ibland som något ytligt och oviktigt, samtidigt som medias roll och betydelse i människors liv ökat.
Strömbäcks rapport betonar skolans viktiga roll! Eleverna måste där få utveckla sin medie- och informationskunnighet. Och att bli källkritiska. Medie- och informationskunnighet gör att människor kan hitta, analysera, värdera och skapa innehåll i olika mediala genrer och former. Att förstå mediernas roll, att kritiskt kunna värdera deras innehåll och fatta välgrundade beslut både som sändare och mottagare, är kärnan i yttrande- och informationsfriheten.
UNESCO har tagit fram ett ramverk för medie-och informationskunnighet i nätverkssamhället som riktar sig till lärare och lärarutbildningar, men det är oftast redan tämligen kunniga eldsjälar som anmäler sig till fortbildningsinsatserna.
I ”Konstens betydelse” skriver Madeleine Hjort om olika aspekter på sambanden mellan konstarter och demokrati. Att förstå konstens roll i samhälle och samtid förutsätter att man som medborgare har något hum om konstarterna, menar Hjort, och att det är viktigt att förstå konstens roll i samhället och historien liksom att man lärt sig att använda de konstnärliga uttrycksformerna. Att med andra ord varva teori och praktik.
Alarmerande är därför att man i dagens gymnasieskola har tagit bort de estetiska ämnena som obligatoriska. Konstnärlig, estetisk bildning blir därmed en klassfråga. Många elever väljer, hetsade av meritpoäng, mer matematik, engelska och moderna språk trots att de är intresserade av estetiska ämnen.
Vi som är lärare på programmet Estetik och media hör ofta elever berätta om hur de blir avrådda från att söka vårt program av föräldrar och andra ”förnuftiga” vuxna. De får höra att ”du som är så duktig bör gå naturprogrammet”, eller ”du måste se till att få en bredare kompetens”, eller ”det är så svårt att få jobb som journalist” och annat i den stilen. Jag hävdar att samhället behöver medborgare som skapar och efterfrågar reklam som är etisk, information som är saklig och journalistik som följer de pressetiska spelreglerna.
Det är mycket prat om vikten av entreprenörskap i skolan idag och visst, det är väldigt bra att få veta hur man startar och driver företag men lika viktigt är att elever får tillgång till estetiska ämnen där man prövar, tänjer på gränser, skapar själv och tillsammans med andra.
Entreprenören och konstmecenaten Robert Weil menar att konst och kreativitet är förutsättningen för god samhällsutveckling: "Min uppfattning är att innovation och tillväxt är förutsättningar för stabila samhällen. Men hur ska det gå till, om grundutbildning och forskning alltmer ensidigt inriktas mot naturvetenskap utan koppling till humaniora och kreativa ämnen? Hur ska vi få en förståelse för hur kreativitet formas? Kreativitet som i sin tur leder till innovation och tillväxt?"
På 2015 års Nationell Estetisk Kongress för lärare från hela landet författades ett gemensamt upprop. De viktigaste punkterna var dessa:
- Vi vill att estetiska ämnen införs skyndsamt som obligatorium i alla gymnasieprogram. De estetiska konstformerna måste få finnas för sin egen skull utan andra bakomliggande syften. Ett samhälle utan fritt skapande och kreativitet blir ett mindre gott samhälle. Om ett stort antal elever kommer att gå ut gymnasiet utan att ha fått stifta bekantskap med någon estetisk uttrycksform kan detta bli en realitet.
- Vi föreslår att meritpoäng tas bort helt och hållet. Systemet med meritpoäng för vissa ämnen/kurser på gymnasiet bidrar till att marginalisera estetiska kurser och hela det estetiska programmet.
Ett flertal forskningsrapporter ser ett klart samband mellan aktivt deltagande i estetiska läroprocesser och hälsa, kreativitet och lärande i ett djupare och bredare perspektiv. Estetiska läroprocesser främjar lärande generellt, tränar och övar samarbetsförmåga, empati, flexibelt tänkande, ökar förmågan att se saker från olika perspektiv, ger ökad självkänsla etc.
Jag uppmanar föräldrar, mentorer och studievägledare att uppmuntra de ungdomar som vill studera estetiska ämnen och media. Det är riktig och viktig kunskap. För en del är det livsavgörande att få jobba med estetiska ämnen under dessa tre år då man formar sin vuxna identitet. År som också skapar förutsättningar för känslan av delaktighet i samhället.