Betygsångest och scenskräck

Jag tappar läsare, såklart, när inga nya, roliga kreativa texter eller bilder läggs in. Men jag hinner inte vare sig skriva eller rita eller redigera bilder.
En sagolik maj omfamnar oss med skir sommargrönska och smekande ljumma vindar. Det gäller att njuta på cykelturerna till och från skolan, ta soporna till sophuset på kvällen och vattna de törstande penséerna. Jag njuter av sommaren i maj och av att se alla ungdomar med bara ben.
 
Men maj månad är också betygsångestmånad och tiden när solen skiner och grönskan gror behövs till att läsa en gång till, söka jaga elev en gång till, gå igenom alla högar och loggböcker och sammanställa. Jag är professionell. Jag kan det här! Jag har arbetat som lärare sedan 1984. Jag trodde att det skulle bli lättare och lättare. Men tvärtom slår magen tredubbla knutar på sig själv av våndan.
 
Dessutom har våra ettor föreställning av sitt estetetiska projekt denna vecka. Tre föreställningar som föregicks av ett generep i går. Jag inleder föreställningen med några väl valda ord. Och till och med det har gjort mig helt dirrig, darrig, virrig. Jag var så nervös i gårkväll att det slog lock för öronen, svetten porlade i mina svarta lackklackeskor, och magmonstrets tredubbla knutar ville helt plösligt lösgöra sig. GULP! Ut i spotlighten och kör! Jag som egentligen älskar scenen, texten, publiken och mikrofonen håller på att tappa självförtroendet.
 
Ikväll är det dags för sista föreställningen. I morgon ska projektet utvärderas och sedan ska vår; "lärare -och- elever- som- kämpar- på- mot- samma -mål-relation", förbytas i att vi ska sätta betyg på även dem. VILL INTE!
 
 Här en bild från repetitionerna av föreställningen Tavlor på en utställning. Dick Olofsson, som med en ängels tålamod har repat in hela alltet med eleverna och oss, står i ljuset.
 
Och mitt i alltihop så har treorna sin slututställning som jag knappt hunnit med, men lite. Här har jag snott bilden från AnitaBJohanssons blogg.
 
Här står jag och pratar med två gamla elever Filip Allberg och Marlene Bergmark